Ingenting.

Här händer ingentig. Har fått en granne idag. Imorgon kommer kära Jonas. Elias väntar att mamma ska komma till kokkola. Imårse sa han att mamma ska komma hem.

Fredag.

På något sätt börjar man ju se ett slut på detta sängliggande snart... Resan började ju i vecka 24+1 Tillåt mej svära, fy fan. Gör aldrig om detta, ALDRIG! ! ! Ibland funderar man hur i hela världen har man orkat, utan att bli totalt galen, det är nog något man inte får svar på... Trivdes på alla sätt bättre i Tammerfors, fast allt var sådär halvt äckligt å gammalt, men tåjag hade ändå 3 goda grannar som räddade mej i 6 veckor, å så var alla barnmorskor så trevliga, snälla å omtänksamma. Här i Oulu har jag ju inte haft nån granne som stannat nån längre tid, å dessa som varit här, så är jag hellre ensam. Här vill de inte ens försöka på svenska, så är de så sura, kanske det beror på att jag talar svenska, men nu har jag ju varit tvungen att försöka på finska, för det som tar i en mest är att de börjar prata engelska, å då går det över min gräns, så jag måste börja med mitt svinska-språk. Tycker att sålänge detta är ett två språkigt land, så bör man väl hålla sej till de mest talade språken. Hade sett framemot På spåret ikväll, men här syns inte svt world av nån konstig anledning. Får kanske besök på söndag av Jonas, å vi hoppas detta är sista resan över 50 km iallafall. Har nog inte varit lätt för honom heller att varje helg vara på väg...

Nå äntligen.

Det blev min tur till sist. Det bådar gott här på oys. Livmoderhalstappen var nu 1,6 cm, så den hinner ju bli 4 cm än före v.40 ;) Barnen mår bra, de är som på några gram nära nu, A 1604gram å B 1597gram. Dessa blir nog inga brottare före de föds, men normala enligt tvillingkurvan. B har ju varit större allt sedan v.24, men nu har A kört om igen, säkert därför A har varit så livlig den senaste tiden. Det är exakta regler här, så i början på nästa vecka när jag är i v.32 sko de ringa till kokkola, lite surt, för man vill ju helst de ska göra det medsamma. Men, men -ja e ju vaan ti vänt! Idag kan jag väl fara i duschen nudå, har sparat det så in i sista för att inte anstränga mej nåt extra, så t.o.m skötaren fundera när jag tänkte duscha! :)

Vad får barnen egentligen.

Nu tycker jag faktiskt att vissa saker börjar gå lite för väl långt. Fick ett mejl om att det finns vissa föräldrar som tycker att glassbjudningen ska tas bort från dagiset när barnet fyller?! What? Vann slirar e?? Ska dagens barn få ha något roligt i detta samhälle, dockorna får varken vara vita, svarta, gula, en stor debatt angående årets julkalender i grannlandet, å nu ta bort något så liten sak som en glass! Tycker detta eller dessa barn då kan sitta utan glass när alla andra äter för att föräldrarna har bestämt så. Undrar då hur barnen känner sej?! Alla väntar ju ivrigt på sin födelsedag som barn, å ännu till att få bjuda sina kompisar på något är stort för många. Det vore ju annan sak ifall det handlade om 100 barn som fyller i året på dagiset, men så är ju inte fallet. Som tur hade personalen fortsättningsvis tyckt traditionen ska kvarstå, att barnet bjuder sina kompisar på glass eller nåt annat när det är deras födelsedag. Kanske det borde tas bort lite sötsaker hemifrån istället, så kunde ju alla barnen få glass på dagis iallafall! Väntar fortfarande på läkaren! :)

Ingen undersökning.

Här har man då varit nervös hela dagen å sen blev jag inte undersökt heller. Det är nog dessa skötare som sagt fel, för läkare sa nog i fredags att vi tar på nytt nästa fredag, å det är ju imorgon. Men pissprov å blodtryck tog de iallafal! :) Annars en mycket tråkig dag idag...är egentligen ganska dålig på sudoko, men jag försöker göra dem ändå, å det bästa är att en timme kan fara galant om det är lite svårare. Så får man lite hjärnjumppa medsamma.

Tyst.

Varför jag är så tyst, joo jag väntar fortfarande på min tur till läkaren. Å det känns som evighet!

Lyxhotell.

Man sko nästan tro man har bott på lyxhotell när man hörde slutsumman på räkningen från tammerfors... -Alltså vart fan lägger de skattepengan man betalar tå e dyrari ti ligg på sjukhus än ett vandrarhejm?? Om man sko räkna läkarkostnaderna för alla dessa 8 veckor är det nog knappa 2 timmar totalt som nån läkare har undersökt mej. Sen medicinerna, en stackars spruta varje dag, förutom en vecka adalat å 2 gånger tractocile. Sängen kan de ju inte täckas ta betalt för, så smal å ovekväm den är, maten har jag nog betalat staten för redan. Nån långvarig vård ska man nog inte behöva före man blir ruinerad. Här var de kvick nog att skicka räkningen direkt hem med grannen när hon for. Sjukhus ligger man ju inte på om man inte måst, men bidrag till de som inte orkar lyfta ett finger finns nog att fås...Nåjaa, nu e jag lagom sur för att säkert orka vara här ett tag till!