Vad händer.

Ingenting, här händer ingenting. Är ensam i rummet igen, grannen for hem idag. Här kämpade de hela morgonen för att få olika hjärtljud när jag var i ctg kurvan, men båda var exakt lika, ingen panik för jag var ju i ultra igår å jag kände ju båda barnens sparkar bra. Sen sko hon hämta läkaren för säkerhetsskull, så jag tänkte att nå jag ska försöka leta själv, å visst hitta ja! :) Barnmorskan var helt överlycklig när hon kom tillbaks, för där hade hon försökt hur länge som helst utan resultat. Men jag fick ju fundera med läkaren lite när hon oxå kom in i rummet. Så det blir antagligen lite övning så småningom att hämta maten själv å röra på mej ifall de ska lova hem mej i v.34. Sen sko bebisarna behöva vara 2kg. Nu har Elias varit här, fick e halv iskall hamburgare å "pinna". :) Så åt han kvällsbit här med mej, tänk så bra det kan smaka när man får äta med mamma, själv hann jag knappt få något. :) Så hade jag besök av Linda å Albin idag på dagen oxå! :)

Ultra.

Fick riktigt ha program idag, så jag fick fara å cruisa med rullstolen å åka hiss t.o.m ;) Allt bra med bebisarna, B var 1830g å A var oxå nåt på 1800g, kommer inte ihåg exakt. När läkaren mätte B sa hon att, jaa denna är lite mindre, men sen ändra hon sej när hon mätte lårbenet å sa att nej, de är nog ganska lika för B hade så långt lårben :) Så jag sa att, nå den släktas ju sin far då, om den blir lång! :) Ikväll blir det nog duschen, har gel överallt. Könen är nog minsann svårt att se, så det får nog bli en överraskning, en är iallafall säker, men A som har rumpan ner är det så svårt att se. Sko ha läkaren att ta 3D av ansiktena, men när man ska ligga sålänge på rygg börjar jag alltid må dåligt, så det blev inget.

Halsband.

Har haft Elias å Jonas på besök. - Jaa no kan vi ha na snällan pojk! :) Han hade gjort ett halsband åt mej, så nu är jag riktigt färgglad! :) Var i ctg-kurvan imårse, allt bra. Läkaren hade funderat hur länge jag hade tänkt vara här, när det inte stod något i mina papper. Så ja sa att v.34 har jag hört...tur när man vet mer själv än läkarna!

Morosås.

Tror inte det är nån foglossning likväl. För nu är det hur bra som helst. Tror nog att det är när jag legat så här länge så alla muskler å diverse grejer är ju inte precis nåt att hänga i julgranen. För ibland när jag vänt mej i sängen har man hört hur det knakat, så antagligen nån sträckning eller nåt ditåt. Jag är ju min egen läkare :) Å google är mitt recept! ;) Nej, men jag kan gå, å vända mej i sängen utan att det tar sjukt, så kanske värmedynan igår hjälpte lite... Nu är det bara den förbenade benvärken, men den går nog inte om förrän jag får börja gå! Efter 8 veckor börjar krämpporna komma! -nå goovast morosåsn ja fått på 8 viko fick ja idaa.

På humör.

Så roligt när Elias var hit på förmiddagen när han var så glad å hade så bra ro att vara! En duktig 2-åring! Dagen har nog bara farit, relativt snabbt. Läkaren tyckte att de ska varje dag ta en ordentlig ctg kurva, å att det räcker med en gång per dag. Alla sjukhusen har olika rutiner. Ifall barnen ännu är i magen v.34, så finns det möjlighet att få fara hem å vila, för att veckorna börjar vara så säkra då. Meen, en dag i taget nu. Så konstaterades nyss att jag antagligen har lite foglossning, å barnmorskan "tröstade" mej med att det får jag tyvärr drabbas med nu tills jag har fött. Värst är det när jag ska svänga mej i sängen å när jag går. Så nu fick jag en värmedyna som kanske kan hjälpa lite. Men smärtgränsen är ganska hög hos denna kvinna, så detta kan jag nog leva med.

2 in 1 ambulance.

Vaknade imårse kl. 06.00 av att grannen startar sin dator, voi hoho tänkte jag. Inte nog med det ringer hennes telefon kvart över 7 å hon pratar lika högt som om hon försöker ropa åt grannen i grannrummet. Mina nerver var som sakt på millimetern av att vara slut... Åt frukost å de tog en ctg kurva. Skötaren prata nånting om nån läkare, men jag förstod inte mitä vad hon sa utan bara sa, jaa jaa. Sen fick jag besök av kusinen som oxå var på oys, mittiallt kom de efter mej för undersökning. Hon kollade livmodertappen, som yllätys, igen var sämre, 1.1cm å så kolla hon barnen hur de mår, allt bra sa hon, jag ska ringa kokkola å beställa en ambulans. Ahaa?? Halvt chockad gick man därifrån, men tänkte att inte blir det något ändå, har hört detta förut. Jag fick lunch å skötaren kom in å sa att ambulansen är här om en timme. Då, var det verkligt! Jag av alla, som varit långt borta i 8 veckor ska äntligen få fara hem, jaa hem kändes det som, fast det var möcs jag skulle till! Jag åt, packade å väntade. En timme senare var ambulansmännen där. Sköterskorna viftade å såg mycket nöjda ut, -hoh, tiid for hon de jävla svensko. På vägen ut pratade ena gubben något om potilas raahe sama reissu. Jag förstod att de har haft en patient till Raahe från kokkola å nu hämtar de mej. Väl inne i ambulansen ficka jag det på klart, en annan patient ska på samma resa från oulu till raahe, så vi var 2 i ambulansen. En gammal man, som sov så man fick vara livrädd han höll på dö med jämna mellanrum när det lät som om han slutade andas. Sen vakna han, å hade värsta "råckleri" för sej, så jag låg där å vänta på att snart få en "råklo" i nacken. Sen sluta han, så börja ha prata, perkele, jumalauta hördes det, Så måste jag smygtitta på honom, så kavlade han upp tröjärmarna, så knäppte han händerna å börja be, sen igen kom det perkele, jumalauta. Så hade han e påse med sina saker i, som han försökte slänga på mej, så ambulansmannen försökte lugna ner honom. Som tur var vi då strax framme i Raahe. Nu är jag då här i kokkola, har en granne som väntar tvillingar, svensk, sköterskan, svensk, - he som ti vara hejm! Imorgon kommer Elias, jejj :)

KOKKOLA.

Vecka 32 idag, å nästa stopp är Kokkola, fy satan va underbart! Ambulansen borde vara här om en halvtimme! Vi ses! Tjilevippen!

Galen.

Jag som vanligtvis inte har några extra långa nerver, har under denna sjukhustid haft ovanligt långa sko jag nästan vilja påstå... Men nu håller faktiskt denna granne på att göra mej galen, å jag menar GALEEEEEN!!!!! Fast Jonas var här höll hon på, fast en aning mindre. Hennes familj var här en stund, sen hann de bara hemma så var hon på skype, å detta jävla prat som hon har.................så har hon hörlurar i öronen, så hon pratar ju så högt ännu till! Tar inte folk hänsyn till något nuförtiden?!? Inte konstigt deras unge inte kunde prata när han inte ens förstår vad hans mamma säger!

Voi giv mig styrka.

Hemma kan man ju prata å bete sej som man vill, men denna granne glömmer nog totalt bort sej när hon pratar med sin man å pojke. Det är så jag måste dra täcket över huvudet för att inte börja gapflabba. Ni vet det värsta barnsliga bejbital håller hon på med, pojken sku man ju fatta (eller detta är nog väl för mycket redan för ett barn) men hennes man?? Det är riktigt pinsamt att höra på. Hon kommer troligen inte ihåg att här ligger jag oxå å hör allt. Sen är det nästan skrattretande när de tycker att det är så usligt att hon måste ligga här några dagar, pojken där hemma gråter å de bor här i Oulu... Så då skulle man vilja stiga upp å skrika att, sen när du varit hemifrån i 8 veckor, ett avstånd på minst 250 km, du ser din familj kanske varje helg, men inte alltid, då kan du tycka synd om dej själv!!! Jävla pitolisona! Jonas är väl på ingående så småningom, då ska jag ha KAFFE! :) Så har jag sparat en jultårta från lunchen, undrar om de i köket har mycket plommonsylt, för idag var efterrätten igen plommonkvarg. - Nå, kanski e halde bakända i skick!? :D