Kvinnan är slut, totalt kaputt. När barnen är sjuka så e man, eller jag på helspänn hela tiden...än är det inte slut, men för tillfället ganska bra. Igår packade jag väskan å ställde mej för åtminnstone två nätter på sjukhus, för är det lunginflammation slipper hon knappast hem på två dagar tänkte jag. Så ringer Jonas å säger att de kommer hem! Hem?? Ebba ska ha antibiotika 3 gånger per dag, å int behöver hon desto mera vård under dagen, så de fick komma hem å ifall hon blev sämre var det bara att komma in, för hon var fortfarande inskriven. Hon var riktigt pigg, gick ju inte ens att jämföra med dagen innan. Men mycket sjuk tillika... När det blev dags för dem att ta natten märkte man att hon hade tungt. Dagen då hon blev sjuk å bara låg i min famn så hade hon exakt samma ljud som nu när man märkte att hon hade tungt att andas. Som om hon skulle mumla nåt hela tiden. Så jag ringde barnavdelningen att hon behöver spira. Klockan var nu redan 10 på kvällen. När Ebba är påklädd börjar Elias gråta däruppe, joomen visst, nu hade han öronvärk! Å han var så lessen å halvt i panik för det gjorde så ont. Första hjälpen var ju panadol nudå. När vi kom ner var Ebba å Jonas redan påväg till stan för spira. Elias somnade om å Ella hade börjat hosta mera...Ska jag ladda kaffekokaren tänkte jag, för detta blir en lååång natt... Ebba kom hem å hon andades mycket lugnare å hade det lättare. Vi hade flyttat hennes säng i vårt rum, så hon var ju ganska pigg när de kom hem å kom på ide'n att kasta sin nalle på golvet så jag sku ta upp den hundrafemtielva gånger å varje gång skratta hon. Till slut somna hon! Så har de gråtit med jämna mellanrum alla tre, in i ett rum, så nästa...till slut visste jag inte om jag gick i sömnen eller sov... Ebba som var mest sjuk sov egentligen bäst! Ebba sku på crp prov klockan 10. Ella skulle till läkaren klockan 13 å Elias klockan 17. Ebbas crp hade sjunkit från 99 till 30. Så alla glada å lättade. Jag var helt bombsäker på att det stigit å att hon får stanna på sjukhuset! För hennes skick verkade så! Så antibiotika i 6 dagar nudå! Ella som har varit i stort sett lika pigg som vanligt hela tiden, förutom lite samma symptom som Ebba. Men Ellas lungor lät bra, öronen bra å crp var under 5. Så där föll nästa sten från mina axlar! Men såklart om hon blir värre ska vi fara till läkaren på nytt! Jag själv har ju mitt förbannade öra igen, å när läkaren hade undersökt Ella sa jag att jag tänker inte komma nån skilld gång för jag har ett till barn som ska hit ännu idag, så nu får hon titta i mitt öra på samma gång! Å vipps hade jag fått en antibiotika kur oxå! Elias hade öroninflammation i ett öra å fick antibiotika. Hade hoppats på samma medicin som sist, för den smakade jordgubb å var enkel att blanda i hans drickyoghurt. Men nu var det en annan sort, som smakade apelsin, å var visst inte så enkel att få ner...dendär spyreflexen igen...så vi kan säga som så att det var ett träningspass att få ner dedär 3, 6ml...så nu är det att komma på nåt som går ner... Så inget mer nu tack, bara sömn en hel vecka tack!
